Det har tagit många år från det att 2015 års skolkommission slog fast att staten behöver ta ett större ansvar för rektorer, lärare och förskollärares professionella utveckling till att en proposition nu läggs fram till riksdagen.

Regeringen vill stärka professionen hos rektorer, lärare och förskollärare genom ett nationellt professionsprogram. Det är tänkt att utveckla undervisningens kvalitet, öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna men även göra yrkena mer attraktiva.

Förslaget med professionsprogram har redan fått kritik, främst av lärare, på sociala medier då valda delar presenterades av skolministern Lotta Edholm i slutet av förra veckan. Lärarna menar att det finns mer akuta frågor att ta tag i. Kritiken från rektorerna har inte varit lika högljudd även om det finns visst missnöje.

Efter att riksdagen tagit ställning till regeringens förslag i propositionen ska detaljerna i det nationella professionsprogrammet mejslas fram av Skolverket tillsammans med yrkesverksamma rektorer, lärare och förskollärare i "Skolverkets råd för professioner i skolväsendet".

Rektorn Torbjörn Hanö på Polhemsskolan i Lund föreslås ingå i rådet tillsammans med Jeanette Kennerfalk, rektor på förskolan Trollet i Kalmar och Peter Westergård, rektor på Rinnebäcksskolan i Kävlinge (läs mer om rådets medlemmar i faktaruta). De sitter även i förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare.

Enligt propositionen ska det införas en nationell struktur för hur kompetensutvecklingen ska gå till men det ska det även finnas ett nationellt meriteringssystem.

- Det jag ser som negativt när vi nu får del av propositionen är att det inte finns en meriteringsnivå för skolledare. Det hade varit intressant med fler forskande skolledare, säger rektorn Torbjörn Hanö, på Polhemsskolan i Lund.

(Skolledaren)