Fortsatt stor brist på behöriga lärare - men behovet minskar

2021-12-14

Det kommer att saknas omkring 12.000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, visar Skolverkets nya prognos. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7-9. Men jämfört med tidigare prognoser beräknas ändå bristen på nyutexaminerade lärare att minska.

- Det är mycket allvarligt att vi har stor brist på lärare och att bristen väntas fortsätta. Den viktiga frågan om likvärdighet bygger på att alla elever får samma chans till undervisning av utbildade och behöriga lärare. Vi vet sedan tidigare att utmaningarna skiljer sig stort åt mellan olika delar av landet och mellan olika skolor, säger Anders Duvkär, enhetschef på Skolverkets skolutvecklingsavdelning.

Totalt behöver cirka 153.000 lärare och förskollärare examineras fram till 2035. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel som tar examen beräknas cirka 141.000 lärare och förskollärare examineras under perioden. Det kommer därmed att saknas omkring 12.000 behöriga lärare och förskollärare år 2035, enligt Skolverkets prognos. Bristen väntas bli störst på yrkeslärare i gymnasieskolan och ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9. Det kommer även att fattas förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4-6.

För att kunna täcka behovet av nya behöriga lärare och förskollärare måste fler studenter välja lärarutbildningarna och fullfölja sina studier. Jämfört med i dag skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva examineras varje år för att förhindra att den beräknade bristen uppstår.

Därtill är många lärare i dag inte behöriga för den undervisning som de bedriver. Utöver den beräknade bristen på nya lärare och förskollärare pekar prognosen även på ett stort behov av behörighetsgivande utbildning och fortbildning bland befintliga lärare. Detta är en viktig del av arbetet med lärarförsörjningen.

- Även om andelen behöriga lärare ökar, framför allt inom gymnasieskolan, så är fortfarande alltför många obehöriga. Men flera insatser pågår. Till exempel Lärarlyftet, där Skolverket genom universitet och högskolor erbjuder legitimerade lärare utbildning för ytterligare behörighet i sin lärarlegitimation, säger Anders Duvkär.

Den beräknade bristen på 12.000 lärare och förskollärare är mindre jämfört med den senaste prognosen från 2019, då bristen beräknades till 45.000. Den främsta förklaringen är att barn- och elevkullarna förväntas bli mindre under prognosperioden. Det finns nu flera lärarkategorier där prognosen pekar på att antalet examinerade kommer att vara tillräckligt för att möta det beräknade behovet av nya lärare. Dit hör ämneslärare inom gymnasieskolan.

Fram till år 2035 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 131.000 nya behöriga lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster. Det motsvarar 8.700 heltidstjänster i genomsnitt per år. Rekryteringsbehovet beror framför allt på pensionsavgångar men bland annat också på att de lärare som lämnar sin tjänst för annat arbete behöver ersättas. Behovet beräknas vara störst de närmaste åren fram till 2025.

- Vi vet från olika studier att en majoritet av lärarna trivs med sitt yrke men det måste ändå bli mer attraktivt att utbilda sig till lärare och stanna kvar i yrket. Skolverket förbereder just nu ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare med syfte att stärka deras yrkeskompetens, säger Anders Duvkär.