Så ska den idéburna sektorn växa i välfärden

Helene Mellström, vd på Bräcke Diakoni, vill att den idéburna sektorn i välfärden ska öka. Men det, menar hon, innebär utmaningar på en marknad där ofta privata vinstdrivande företagen plockar hem anbuden. På andra sidan står Svenskt Näringsliv som menar att fokus inte borde ligga på i vilken form verksamheterna drivs.

Bräcke Diakoni är en idéburen, icke vinstdriven organisation som verkar inom välfärden. De startade redan 1923 och ligger på Hisingen. Här finns flera olika vårdverksamheter, till exempel hospice, barn- och ungdomsverksamheter och psykiatriboenden och en förskola.

I höstas satte Bräcke Diakoni spaden i jorden till sitt största projekt hittills: ett kvarter med 82 hyresrätter och ett LSS-boende i Lefflers park.

- Nu blir vi en tydligare del av Göteborg. I Lefflers park vill vi få till en blandning mellan hyreslägenheter och vårdverksamheter. Förutom hyreslägenheter bygger vi ett litet LSS-boende. Allt ska vara klart våren 2021, säger Helene Mellström.

Men trots att Bräcke Diakoni växt de senaste åren tycker Helene Mellström att det är svårt att som idéburen aktör verka inom välfärdssektorn.

- Systemet för offentlig upphandling, där driften för till exempel ett äldreboende ska upphandlas med jämna mellanrum, passar inte oss som stiftelse, vi måste ha en långsiktighet och har svårt att konkurrera med stora koncerner, säger hon.

När vård, omsorg och skola lagts ut på externa utförare är det framför allt de privata vinstdrivande företagen som tagit andelar. Jämfört med de flesta andra länder i Norden och Europa så är de idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn liten i Sverige, säger Helene Mellström.

- Vi funderar mycket på varför den är så. Den idéburna sektorn i Sverige växer inte, utan har länge legat på samma nivå, runt tre procent. I jämförelse är den åtta procent i Norge och 14 procent i Danmark.

Enligt siffror från Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd, minskade den totala omsättningen för deras medlemmar något under 2018. Omsättningen uppgick till 7 484 miljoner kronor, jämfört med 7 549 miljoner året innan, en förändring med -1,41 procent.

Strax före jul presenterades en statlig utredning med ett antal förslag för att underlätta för idéburna organisationer att driva välfärdsverksamhet. Utredningen har till exempel tagit fram en definition av vad en idéburen aktör är och föreslår ett register för idéburna aktörer som vill delta i upphandling.

- I dag pratar man om offentliga eller privata aktörer. Jag tror att det kommer vara viktigt att i framtiden prata om oss som den tredje sektorn, att den som till exempel väljer hemtjänst väljer mellan kommunen, privat eller idéburen organisation, och att detta är tydligt, säger Helene Mellström.

Ett av de andra förslagen handlar om möjligheten att reservera kontrakt till idéburna aktörer.

- Det är viktigt att de här frågorna diskuteras, säger Helene Mellström.

Svenskt Näringsliv är skeptiska till utredningen. GP har, utan framgång, försökt nå Svenskt Näringsliv för en kommentar. De hänvisar till en skriftlig kommentar på sin hemsida av sin jurist Ellen Hausel Heldahl. Hon skriver att det är förvånande att regeringen väljer att lägga resurser på en utredning som ska ta fram ett särskilt förfarande för idéburna aktörer och att det inte är driftsformen som borde vara i fokus.

"Svenskt Näringsliv menar att alla aktörer - både vinstdrivande företag och idéburna aktörer - som kan leverera välfärdstjänster av hög kvalitet och hög grad av effektivitet behövs för att klara av de utmaningar vi står inför", skriver Ellen Hausel Heldahl.

(GP)